Nu har turnén startat och när jag tänker tillbaka på våra första dagar och allt som redan har hänt känns det som om vi varit här mycket längre!
Resan hit, de första mötena, tre samlingar, tunnelbana i Tokyo, ParaArt, gamla och nya vänner och repetitioner inför konserterna. Det har varit intensiva och långa dagar, men framför allt väldigt fina dagar.
Och nu tänkte jag försöka ta er med från början. â€ïž
Dag 1 – Äntligen i Japan!
Efter den långa resan från Sverige var det en speciell känsla att återigen vara tillbaka i Japan. Ett land som har blivit som mitt andra hemland efter alla dessa år.
Det är nästan svårt att förstå att den här resan, som vi har planerat och arbetat med så länge, nu faktiskt är igång.
Redan dagen efter vår ankomst väntade den första samlingen i Narita Church. Att få börja turnén i en kyrka kändes väldigt fint. Där fick jag sjunga, berätta och möta människor – och återigen uppleva den där speciella värmen som jag så ofta möter här i Japan.
Jag har bett mycket inför den här resan. Inte bara om att konserterna ska gå bra, utan framför allt om att musiken och det jag delar ska få betyda något för de människor jag möter. Och det är precis vad vi får uppleva!
Dag 2 – Tåg, Iruma och kära återseenden
Nästa dag fortsatte resan mot Iruma.
Att resa med tunnelbanan i Japan är ett litet äventyr i sig! đ För den som inte kan läsa japanska kan en sådan här resplan se ganska avancerad ut...
Men i Japan fungerar tågen fantastiskt bra, och när man får kläm på hur det funkar och låter Google guida så är det inte så svårt.
I Iruma väntade ännu en samling, denna gång i Peace International Church. Det blev fullt med människor och en varm och nära atmosfär.
Min fantastiska tolk Rutsuko Bedow och hennes man pastor Mark Bedow har startat församlingen och också byggt kyrkan. Det känns nästan lite som hemma eftersom Rutsuko är en så kär och nära vän. Jag sjöng och berättade om mitt liv, min tro och om hur jag genom åren har fått lära mig att inte bara se det jag saknar, utan också upptäcka allt det jag faktiskt har fått.
Det är något speciellt med de mindre samlingarna. Man kommer nära varandra på ett annat sätt än i ett stort konserthus.
Och en stor del av glädjen med att komma tillbaka till Japan är förstås alla återseenden.
En riktigt stor överraskning var att Ms Asako Tamura kom till konserten. Vi lärde känna varandra för över 20 år sedan när vi samarbetade i samma konsert tillsammans med en symfoniorkester i Tokyo. Asako är en fantastisk operasångerska som bor i New York. Tack vare Facebook så har vi kunnat hålla kontakten och nu äntligen återsett varandra! â€ïž
Dag 3 – PARAART TOKYO đš
Den tredje dagen stod konsten i centrum.
Vi åkte till ParaArt Tokyo, den internationella konstutställningen där konstnärer med funktionsnedsättningar från olika delar av världen fanns representerade.
Att gå runt bland alla målningar var fantastiskt. Så många olika uttryck, färger, berättelser och sätt att skapa.
Och konsten skapar möten.
Det är kanske en av de saker jag tycker allra mest om med både konst och musik. Vi behöver inte tala samma språk för att något ska kunna beröra oss. Jag lärde känna en av konstnärerna Mai Ogino som också var en av de som denna dag tog emot ett pris för sin tavla ”En känsla av tacksamhet”. Så roligt att få knyta denna kontakt.
Gunilla och två av hennes väninnor följde också med till utställningen. Det blev en dag fylld av färg, kreativitet, samtal och inspiration.
Och jag tänkte ännu en gång på den vision som finns med mig under den här resan: att bygga broar mellan människor och mellan länder.
Ibland sker det genom en sång.
Ibland genom en målning.
Sedan var det dags att byta konstutställningen mot mikrofoner, noter och repetitioner.
Inför turnéns sista konsert i Sendai repeterade jag tillsammans med Saee Tahara som kom hela vägen ner till Tokyo för detta. Vår gemensamma vän Mika Takana, som också bor i Sendai, satt med och lyssnade (och tog kort).
Därefter träffade jag Shinichiro Yamamoto som jag kommer att göra tre konserter tillsammans med.
Det är en alldeles särskild känsla när något som man har planerat på avstånd under lång tid plötsligt börjar få liv.
Noter blir musik.
Planer blir verklighet.
Och människor som har övat på olika håll står plötsligt tillsammans i samma rum.
Dag 4 – Konsert med kör! đ¶
Och så fick jag stå tillsammans med hela KORG GOSPEL CHOIR!
Det här är en del av den vision som Shinichiro Yamamoto och jag har burit under lång tid – Sweden × Japan Music Bridge.
Att genom musiken bygga en bro mellan Sverige och Japan. đžđȘđ¶đŻđ”
Vi framförde många sånger - de flesta på japanska faktiskt - och avslutade hela konserten med vår nya sång “All I Need”, som Shinichiro och jag har skrivit tillsammans speciellt för den här Japan-turnén.
Nu är verkligen Japan-turnén igång!
Framför oss väntar fler konserter, fler resor, skolor, kyrkor, körer och möten med människor på olika platser i Japan.
Jag hoppas att ni vill fortsätta följa med Patrik och mig på resan. Jag ska försöka dela både de stora ögonblicken och de små sakerna som händer däremellan – för ofta är det just där de allra finaste minnena finns.
Tack också till alla er som följer oss hemifrån, skriver små hälsningar, uppmuntrar och ber för oss. Det betyder mer än ni anar. â€ïž
Min bön för de kommande veckorna är fortfarande densamma: att musiken ska få bära hopp, glädje och kärlek och bygga broar mellan länder, mellan människor och mellan hjärtan.
Och efter de här första fyra dagarna känner jag mest:
Tack Gud för allt vi redan har fått uppleva – och nu fortsätter resan! đŻđ”đž
đ¶ Music • Hope • Love
Kommentarer